08-777 85 00

Huvudrubriker

Skyddsåtgärder

För den som lever med ständigt hot om våld finns en rad åtgärder som är tänkta att ge skydd.

 

Trygghetslarm

Polismyndigheterna kan dela ut ett så kallat trygghetspaket. Det innehåller mobiltelefon, överfallslarm, telefonsvarare och akustiskt larm.

 

Besöksförbud

Besöksförbud (lag sedan 1988), utfärdas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera en annan person. En av målgrupperna för denna lag är kvinnor som misshandlas, hotas eller trakasseras. Ofta är gärningsmannen känd, exempelvis hennes före detta man eller sambo.

 

Besöksförbud innebär att personen inte får besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter den person besöksförbudet skyddar. Besöksförbud utfärdas ett halvår i taget. Sedan får man komma med förnyad ansökan om behov fortfarande finns.

 

Besöksförbud i gemensam bostad (lag sedan 2003) innebär att den som utför trakasserierna eller hoten utestängs från bostaden. Om detta inte är tillräckligt kan besöksförbudet utvidgas och innebär då ett förbud att uppehålla sig i närheten av den andra personens bostad eller arbetsplats. Särskilt utvidgat besöksförbud (lag sedan 2003) innebär att det skyddade området utökas ytterligare, efter att ett utvidgat besöksförbud överträtts. Besöksförbud i gemensam bostad samt utvidgat besöksförbud utfärdas 30 dagar i taget. Ansökan om besöksförbud lämnas till polismyndigheten eller åklagare. Ärendet prövas av en allmän åklagare som också fattar beslut. Besöksförbudet kan omprövas. Efter en hot- och riskbedömning kan det förlängas ytterligare tid, högst ett år i taget. Den som bryter mot ett besöksförbud kan idag dömas till böter eller fängelse.

 

Livvaktsskydd

Utsatta kvinnor, men även vissa andra som lever med ständigt hot kan få livvaktsskydd. En sådan begäran ska lämnas till polisen men själva skyddet kan sedan utföras av bevakningsbolag.

 

Särskilda skyddsåtgärder

Man kan också få sina adressuppgifter skyddade genom en spärrmarkering i folkbokföringsregistret. För det behövs en särskild sekretessprövning. Spärrmarkeringen följer med till andra register, till exempel bil- och körkortsregistren, som får sina uppgifter från folkbokföringen.

Ett annat sätt att skydda en hotad person är att när denna person flyttar låter man folkbokföringen kvarskriva på gamla adressen. Begäran om spärrmarkering eller kvarskrivning görs hos vissa utvalda skattekontor.

 

I vissa allvarliga fall kan en person medges att under högst fem år använda fingerade personuppgifter. Begäran om fingerade personuppgifter görs hos Rikspolisstyrelsen. Beslut i frågan fattas för hela landet av tingsrätten i Stockholm.

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.