Hedersrelaterat våld och kontroll

Om en familj eller släkt utövar kontroll mot en person för att se till att han eller hon inte bryter mot deras normer kallas det för hedersrelaterat våld. Våldet kan vara av psykologisk, social eller fysisk karaktär och begås för att upprätthålla, eller återupprätta, en grupps heder.

Hedersbrott är kopplat till uppfattningar om kön och sexualitet. Att bryta mot gruppens normer kring detta kan utgöra grunden för till exempel trakasserier, misshandel, hot och social uteslutning.

Den här typen av våld och kontroll drabbar både pojkar och flickor, kvinnor och män.

Hedersrelaterat våld strider mot svensk lag liksom mot barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna.

Vad betyder hedersbegreppet?

Förövarna som utför hedersrelaterat våld, kontroll och förtryck rättfärdigar sina handlingar genom att hänvisa till hedern.

Hedersbegreppet innebär att varje individs beteende påverkar hela familjens, släktens eller gruppens rykte och heder. Vissa regler måste följas för att behålla hedern. Om en person har brutit mot gruppens normer och i och med det vanärat gruppen så upplevs hela gruppen ha utsatts för skam. En hel familj kan få dåligt rykte om någon i familjen till exempel har sex utanför äktenskapet. Det kan innebära sociala konsekvenser för familjen. Det en individ gör påverkar hela gruppen.

Hedern är ofta starkt kopplad till kvinnors sexualitet, och det är kvinnors sexuella beteende som gruppen vill kontrollera för att bevara sin heder. Kvinnors och tjejers frihet och självständighet kan upplevas som ett hot mot familjen. Men även männen i gruppen måste leva upp till förväntningar. Det kan handla om krav på heterosexualitet eller att gifta sig fast man inte vill. Homo-, bi- och transexuella bryter mot heteronormer och könsroller. Genom det upplevs de ha skämt ut gruppen.

Attityder och regler kring heder och skam av det här slaget förekommer i familjer och släkter oberoende av religion, social klass, födelseland och kulturell identitet. Föreställningar kring heder är ofta djupt rotade och är vanligare i patriarkala familjestrukturer.

Vilka drabbas?

Eftersom det rör en grupp är det både många som är inblandade och många som drabbas av det hedersrelaterade våldet. Både män och kvinnor kan kontrollera, förtrycka och ta till olika former av våld i hederns namn. Och både tjejer och killar, män och kvinnor drabbas. Många känner sig tvingade att delta i kontrollerande eller utfrysning av andra familjemedlemmar.

Hur kan våldet se ut?

Våldet i form av kontroll och begränsningar av livsutrymme kan ta sig både psykiska och fysiska uttryck. Det kan till exempel handla om att vara rädd för att bli bortgift, att känna sig övervakad eller förföljd, kontrollerad av föräldrar eller släktingar, att tvingas dölja sin sexuella läggning eller att inte få umgås med vilka man vill. Att bli trakasserad eller hotad med att uteslutas ur gemenskapen är också hedersrelaterat våld. En del blir utsatta för våld eller hot om våld för att de ska lyda och följa gruppens regler och normer.

Stöd och hjälp

Det finns lagar mot olika typer av hedersrelaterat våld. Brottsrubriceringarna kan bli olika och beror på vad den utsatta har blivit utsatt för. Kontakta polisen eller socialtjänsten för att göra en anmälan eller få mer information om stöd och hjälp. 

Det kan vara bra att den som utsatts får komma i kontakt med en stödorganisation som är experter på just den här typen av våld och kontroll. Det finns specialister som kan ge gratis stöd och rådgivning och även viss praktisk hjälp. Brottsofferjouren kan hjälpa dig med anmälan och kontakter med andra stödorganisationer.

Om ett barn eller ungdom blivit tvingad att till exempel övervaka ett syskon kan en kontakt med Rädda Barnen, Barnombudsmannen eller BRIS vara bra.